Saturday, December 13, 2014

UMWICANYI RUHARWA WA FPR BWANA GENERAL KAZURA JEAN BOSCO YAHAMBIRIJWE NA ONU KUBERAKO YISHE ABAHUTU BATAGIRA INGANO MU RWANDA NO MURI CONGO

By NKURUKIYINKA GILBERT, HUYE

Umuryango wubumwe bwabibumbye ushinze kurinda amahoro kwisi uyu munsi wahambirije umunyarwanda warushinzwe ingabo zilinda amahoro mugihugu cya Mali Bwana General Jean Bosco Kazura, umuziza ibirego byawugejejweho nabanyarwanda babuze ababo ndetse nimiryango mpuzamahanga iharanira uburenganzira bw ikiremwamuntu kubera yayoboye amatsinda menshi yinkotanyi zicishaga udufuni abana baba hutu mugihugu cyu Rwanda guhera muri 1990 ubwo FPR yateraga abanyarwanda ikabica umusubizo. 

NGUYU UMWICANYI RUKARABANKABA MUKURU ARI KUMWE NABO BAFATANYA KWICA ABANYARWANDA. KANDA HANO USOMYE INKURU IRAMBUYE KWIYIRUKANWA RYE
NKUKO BYATANGAJWE NA FOREIGN POLICY JOURNAL
Ahangaha turagirango tubibutse ko bwana Kazura—ari umwe mubantu ba hafi bumwicanyi RUharwa bwana Paul Kagame kandi akaba na Somambike we. Mumwaka ushize yagizwe umukuru wingabo zishinzwe kurinda amahoro mugihugu cya Mali suko yarabikwiriye ahubwo ni ya politiki yumwicanyi ubakuriye bose bwana Bill Clinton na Tony Blair basabye umuryango wabibumbye ko u Rwanda rwakohereza ingabo zarwo muri Mali muli politiki yo kugumya kubeshya amahanga ko Kagame akora neza noguhisha icyaha gikomeye bakoranye cyokwica President Habyarimana bakanategura genocide yo mu Rwanda no muli Congo. Uku niko Umwicanyi Kabombo Bwana KAZURA yagizwe umuyobozi wingabo zishinzwe amahoro muri Mali bita MINUSMA, mukwezi kwa gatandatu umwaka wi 2013.

Nkuko byanditswe mwitangazo ryashyizwe ahagaragara na ONU i NEW YORK rivugako bibwiyeko bashira uyu mwicanyi ruharwa bwana Kazura mubuyobozi bwingabo zishinzwe amahoro muli Mali bari bakoze iperereza rihagije ngo ariko bageze nyuma baza gusanga haribimenyetsi simusiga byerekana ko yateguye kandi akanashira mubikorwa kwica abahutu muturere twose twu Rwanda ndetse no muri Congo agamije gutsematsemba abahutu maze akimika ingma Ntutsi. Ibi bikomeje gukurikiranwa neza bikaba byaba ibyaha bya genocide yakorewe ubwoko bwabahutu mu Rwanda no muri Congo.  Kubwiyompamvu umuryango wabibumbye ukaba warakurikiranye ibi birego numurego bakaba basanze bidakwiriye ko umuntu ubonwa nka Rukarabankaba nabanyarwanda ntakuntu yahagararira amahoro ahariho hose kwisi. Kanda hano usome iyo nkuru mucyongereza nkuko ilimo gutangazwa nibinyamakuru Mpuzamahanga kuruhare rwa Kazura mukwica abahutu mu Rwanda.


Tububutseko kandi ibi bimaze kumenyekana umuryango wabibumbye wagishije inama urukiko rukurikirana ibyaha byakorewe inyokomuntu ku Rwanda rwa Arusha bita United Nations International Criminal Tribunal for Rwanda nikigo gishinzwe uburenganzira bwa muntu cya ONU cyitwa Office of the High Commissioner for Human Rights, nuko baza gusanga ibi birego biteye inkeke kandi batagumya kubyihanganira.

Nkuko ikinyamakuru cyacu cyabonye kuri email yatumwe kubinyamakuru bitandukanye i New York  ho muli America ndetse no mukarere ku burayi uyu mugabo yahagaritswe kumilimo ye guhera taliki ya 14 Ukuboza 2014, Major General Jean Bosco Kazura ubu akaba yahambiriye amabinga yerekeza mu Rwanda aho ari umwe mubicanyi bakuru bamereye nabi abanyarwanda cyane cyane abana babahutu. Ahangaha kandi turagira ngo tubibutse ibirego mubyo uyu Rukarabankaba aregwa byatangajwe kuburyo burambuye mubinyamakuru mpuzamahanga mumwaka ushize wa 2013 harimo na Foreign Policy Journal. Bikaba byaribishingiye kumakuru yatanzwe nabamwe mubarokotse ubwicanyi bwa RFP buyobowe na Chef Rukarabankaba bwana Paul Kagame n umufasha we Kazura Jean Bosco. Abandi batanze amakuru yizewe ni abatutsi bahoze mungabo za FPR ndetse namaperereza yakozwe ninkiko nka ICTR nibindi binyamakuru mpuzamakungu.

Nkuko kandi ayo ma raporo yavuze bwana Jean Bosco Kazura na mugenzi we Rukarabankaba General Patrick Nyamvumba, twayoboraga ingabo za ONU zishinzwe amahoro muri Darfur, bayoboye ibitero simusiga muri za 1994 mukarere ka Byumba na Kibungo bategeka ingabo zabatutsi kwica umuhutu wese babonaga agihumeka. Abana babahutu babarirwa mumamilioni barahaguye baba abakeecuru nabasaza nabana muri operation bari bise kuburira FPR itambuke yarizwi nka  “sweeping” or “mopping up,”.

Ikibabaje kurushaho nuko abahutu bishwe bajugunywe mubyobo hamwe nabatutsi bari bishwe ninterahamwe ibyo bikaba bishimangira ibyo tumaze iminsi tuvugako amagufwa ari Kugisozi aramagufwa yabana babahutu atarayabatutsi kuko iyaba ayabatutsi ntabwo Kagame yagombye kuba yishimira kuyatandika nkaho alimo agurishwa ibicuruzwa. Ahubwo kuberako amagufwa arayabanzi babo bishe kuribo nibyiza ko ayo magufwa yagurishwa mubazungu maze akabazanira amadovize yo gukoresha mumakompanyi yabo nka Crystal Vnetures bayiirira abatutsi. Nko mukarere ka za Akagera mumutara na Kibungo abaturage baragoswe bakazanwa mu nama mukarere ka paruwasi ya Gahini maze babarazamo urufaya barangije barabatwika maze umuyonga bawuta mumugezi wa Akagera ujyanwa mukiyaga cya Victoria kili hagati yubuganda na Kenya.  


Ikindi kandi bwana Generals Nyamvumba na Kazura bakoze nuko bafashe abana babasore babahutu bababwira ngo babajyanye mu ngabo ndetse nabandi bari bavuye mungabo za EX-FAR maze bakabajyana mukigo cya Gabiro aho ntamuntu wagombaga kubabona maze bakavbica urufaya barangiza bakabamenaho lisansi nyuma Ivuryimibiri yabo rikajya kumenwa mumugezi wa Akagera na Muvumba. Tubibutse ko ababa sore babahutu bajyanwaga i Gabiro babashiraga muri za containaire zitagira umwuka maze bagafunga bakagerayo bapfuye. Igihe babaga bamaze kwicwa baratwikwaga maze ivu ryabo rikavangwa numucanga wabaga ukuwe Kabarore maze barangiza bakawupakira amakamyo bakawujyana kuwugaburira ingona za Paul Kagame zororerwa mukiyaga cya Muhazi. Mumaweekend nibwo bwana Kagame numuryango we bazaga kureba uko ingona zishimye mugihe abakozi babaga balimo kuzigaburira umucanga ufite uuryohe bwinshhi kubera imibiri yabana babahutu yabaga ivanzemo. Kandi ubu bwicanyi bwo murwego rwo hejuru bwabaga bwateguwe n uwaricyo gihe Lt Colonel Nyamvumba, abifashijwemo na Kazura, kandi bigenzurwa na Kagame ubwo abicishije muri Directorate of Military Intelligence (DMI).

Nkuko bisanzwe rero leta yikigali imaze kumva ko Umwicanyi Ruharwa Rukarabankaba bwana Kazura yirukanywe kuberako yicishije abahutu batagira ingano bahise bajya kumbuga nkoranyambaga batangira kwerekana amafoto bavugako yahawe ishimwe. Mubyukuri ahubwo ibyo babivuga yari yamaze kugera i Kigali vuba nabwangu kuko haramakuru avugako yagombaga gufatwa agashikirizwa inkiko Mpuzamahanga.

Ibi bibazo byose abanyarwanda bafite uyu munsi bikaba ntawundi biturukaho uretse abanyamerika nabongereza bakomeje gushigikira ingoma y UMWANZI WISHE AMAMILIOYNI YABAHUTU NABANYAKONGO AKAGORORERWA GUKORERA UN. Ariko banyarwanda ntimucike intege icyo mugomba kumenya kugirango tuzahorere ariya maraso yabacu yamenetse mugomba kwitanga namwe nibwo butwari. MWIBUKE KO AMARASO UYIMA IGIHUGU NYAMVUMBA, KAZURA, NA KAGAME BAKAYANYWERA UBUNTU.

Friday, December 12, 2014

IMPANZI GUSHIGIKIRA FDLR BYA GUVERINERI BOSENIBAMWE ATARISHYANO


By KAMPIRE DAPHROSE,

Mubinyamakuru bya hano mu Rwanda ndetse no kuri internet hamaze iminsi hacicikana inkuru nyinshi zivuga uko umunyururu wahoze muri FDLR alimo gushinja Umuyobozi wintara y' Amajyaruguru cg se ya Ruhengeri Bwana BOSENIBAMWE amaze alimo gufasha 
Guverineri Bosenibamwe
FDLR. Ibi kandi bije bikurikira ibyuwahoze ari Ministry wintebe bWANA HABURUMUREMYI nawe yirukanywe kubutegetsi aregwa ngo kuba afasha FDLR. Kurijye ntagitangaza kiri muribi byose kuko nkuko tubizi twese abanyarwanda cyane cyane abahutu noneho bo mumajyaruguru FDLR nishyaka ryacu. FDLR nabasore ninkumi bacu. FDLR nabahutu bintwari. FDLR nabana bacu banze agasuzuguro kabatutsi. FDLR nabasore binkumi bahagarariye ibitekerezo miliyoni zabanyarwanda bahagarariye. FDLR niryo shyaka 80% byabanyarwanda biyumvamo. Kugirango guverinoma yabatutsi ya FPR isobanukirwe nibyo mvuga nuko FPR yiyamamazanyije nabayobozi ba FDLR abanyarwanda twabatora ijana kwi Ijana. FDLR nibo bahutu bakunda abanyarwanda nu Rwanda. Ubwo rero umuntu wese uli mubutegetsi bwa FPR ari umuhutu ushira mugaciro ntiyagombye kwiyibagiza ko ntahantu ahuriye na leta yabatutsi ko umugabo mwiza akora muri FPR kugirango abone umushahara ariko akohereza umusanzu muri FDLR kuko niryo shyaka ryabanyarwanda no gatoramama. 

KUBA NSENGIYUMVA JONATHAN  AVUGAKO BWANA GUVERINERI AKORANA NA FDLR NTAKIBAZO KILIMO

Bwana Nsengiyumva Jotham, umwe mu itsinda ry’abantu 15 barimo guhohoterwa na leta yabatutsi ya FPR bazizwa ko bakorana ni shyaka ryabahutu rya FDLR kandi banayifasha kwinjiza ibirwanisho mu Rwanda kugirango abahutu bibohoze. Aherutse kwemerera imbere y’urukiko anemezako Bosenibamwe Aimé atera FDLR inkunga. Nkuko natangiye mbivuga nkumuntu uvuka hano muri Muhoza. Ntakibazo nakimwe twe abantu bo mumajyaruguru dufite kuri Bwana BOSENIBAMWE. Kuko umunyaruhengeri udashigikiye FDLR ahubwo yagombye kwicwa kuko ntacyo amariye abanyarwanda kuko abanyarwanda twese tuzi neza ko igihugu cyafashwe nabaganda kandi kandi tukaba twaragarujwe bunyago. Ntagihe nakimwe kwino si tutazigera dushaka uburyo bwose bwo kwibohoza ingoyi yumwanzi wacu wa kera wica, agafunga, akiba, kandi akanatoteza nokwica rubozo abana bacu. Kuba rero guverineri afatanya na FDLR ntakibazo nakimwe kilimo kuritwe kuko iyaba atarabikoze ahubwo nicyo kibazo twari kumugeraho.

Nkuko Bwana Nsengiyumva Jotham yabivugiye mu Urukiko Rwisumbuye rwa Ruhengeri (Musanze nkuko FPR ihita) Nsengiyumva yavuzeko Guverineri Bosenibamwe afasha FDLR mubikorwa byayo byo mukarere byabaye guhera mu ntangiro z’uyu mwaka. Abanyarwanda besnhi bamaze kurambirwa ingoma yabicanyi babatutsi bibumbiye muri FPR. Kuba rero guverineri wa Ruhengeri alimo gufasha abahungu bacu kugirango batubohoze ntakibazo kilimo nagito. 

Winfrida Mpembyemungu
Umugore wigize akaraha kajyahe ngo Akunda FPR
KURUSHA UKO YIKUNDA WE UBWE
Dore uko Bwana Nsengiyumva Jotham yisobanuye murubanza rwatangiye ahagana saa tatu na 45 yagaragaje ko umuzi w’icyaha wose ukomoka kuri miliyoni 10 z’amafaranga y’u Rwanda bemerewe na Guverineri Bosenibamwe kugira ngo bahungabanye umutekano w’Akarere ka Musanze. Yasobanuye ko Bosenibamwe yatanze izi miliyoni ashaka ko Umuyobozi w’Akarere ka Musanze yasigwa icyasha ku mutekano muke w’akarere ayoboye cyangwa akicwa kuko uyu mugore numnwanzi wa FDLR kandi akomeje gukorera FPR yiyibagije ko millioni zabana babanyaruhengeri bahejejwe mumashyamba ya Congo kubera ubugome bwingoma ntutsi yishe abanyaruhengeri guhera muri 1991 kugeza nanuyu munsi FPR ikomeza kwica abahutu ibaziza gusa kuberako ari abahutu. 

KWIBUTSA ABAHUTU KO UMUNTU WUMUYOBOZI UKORERA FPR NTASHIGIKIRE FDLR ARI UMUGAMBANYI KANDI BAKWIYE KUMANIKWA

Harikintu cyitwa indangamuntu. Iki kintu nukuvuga uwo uriwe nkumuntu kirangwa numuryango ukomokamo. Mubanyarwanda iki kintu cyitwa ubwoko ukomokamo. Icyo kintu kiri mumaraso nanicyo cyatumye abatutsi bifatanya na FPR mumugambi wokwica abahutu guhera bakwitwa abatutsi ntibakunda abahutu. Iki kintu nicyo cyatumye abasore babatutsi besnhi bava mu Rwanda biyemeza kujya kwifatanya na FPR kugirango bice abahutu babaziza ko ari abahutu. Iki kintu nanicyo cyagombye gutuma umuntu wese witwa umuhutu hano mu Rwanda akora uko ashoboye muburyo bwe kugirango afashe FDLR. FDLR Ihagarariyer inyungu zabanyarwanda bose sinka FPR ihagarariye abatutsi. Umunyarwanda wukuri numuntu witangira igihugu cye agakiza abantu be bamaze imyaka 20 bakandamijwe na FPR. 

Niba uri umuhutu cg se umunyarwanda wumva urambiwe akarengane abahutu dukorerwa na FPR hano mu Rwanda. Uyu numwanya wagombye kwibuka ko ntanyungu nimwe ufite yo kwiyicarira mugihe abavandimwe bawe balimo kwicwa urwagashinyaguro na FPR ybatutsi. uli umuhutu ariko ntagaciro ufite. Urugero rwiza nabahutu bakubanjirije mugukorera FPR ariko ibihembo byabo byababereye urupfu abandi bapfuye urwa Kavuna. Kanyarengwe Alexis yaguye mukibuno cyumututsikazi hano ikigali aruko amuroze ngo kuko yaramaze kubona ukuri yanarashakga kwicuza uko yahemukiye abanyarwanda agurisha u Rwanda mubanyamerika. Lizinde na Sendashonga biciwe i Nairobi na FPR ibakubise urusasu muri Nyiramivumbi. Twagiramungu Faustin yakoreye FPR kugeza ubwo ayishiriye nigihugu ubwo yicishaga Habyarimana Juvenal maze amamilioni yabahutu barahunga abandi baricwa. Ubu uyu muhutu winda nini uzwi kwizina rya Rukokoma numva ngo arambaraye muburayi aho shaje nabi asabiriza. 

Ilisti nindende ariko umuhutu nyawe wumunyabwenge nibyiza ko uri hano mu Rwanda kandi ukorera abatutsi. Mbereko bakwirenza ugomba kumenyako umusanzu wawe wo gufasha FDLR ukenewe cyane kandi nicyo kintu cyonyine waraga urubyaro rwawe. FDLR niyo yonyine izabohoza urwanda nabanyarwanda ikarangiza ingoma yabicanyi babatutsi forever byiteka ryose. Nonese kuki udashaka kuba mumateka yu Rwanda nkuko abakurambere bacu bazanye revolusiyo ya 1959 wowe utegereje iki? Ndafata uyu mwanya nkumunyarwanda kugirango nkangurire abantu bose cyane cyane mwebwe mulimo gukorera FPR hano m uRwanda kwibuka ko amaraso yawe atarayabatutsi kandi ko batagukunda na limwe. Ariko gukorana nabantu uzineza ko bagukunda nibyigiciro kinini. Kuba BOSENIBAMWE akorera FDLR nibyigikundiro kuko abanyarwanda bose cyaner abahutu aho bava bakagera bagombye kuba bakorere FDLR. Kuritwe BOSENIBAMWE NINTWARI.

Thursday, December 11, 2014

RWANDA : VERS LA MISE EN PLACE D'UNE COORDINATION DES ORGANISATIONS DE DÉFENSE DES DROITS DE L'HOMME

Publié par La Tribune Franco-Rwandaise
COMMUNIQUÉ
A l’invitation du RIPRODHOR (Réseau International pour la Promotion et la Défense des Droits de l'Homme au Rwanda), les militants des organisations de défense des droits de l’homme suivantes, à savoir le CLIIR (Centre de Lutte contre l’Impunité et l’Injustice au Rwanda), la Fondation IBUKABOSE-RENGERABOSE (Mémoire et Justice pour tous), et le RIPRODHOR, se sont réunis à Paris le 29 novembre 2014. Ils ont  passé en revue la situation des droits de l’homme au Rwanda.
Ayant à l’esprit les principes énoncés dans la Déclaration Universelle des Droits de l’Homme de 1948, ainsi que les conventions, pactes internationaux et tous instruments internationaux et régionaux en matière de droits civils, politiques, économiques, sociaux et culturels,
Considérant la situation désastreuse des droits de l’homme au Rwanda caractérisés par :
- Des violations massives des droits civils, politiques, économiques, sociaux et culturels du peuple rwandais, des disparitions forcées, des assassinats et massacres ciblés, des actes de tortures, des traitements inhumains et dégradants,
- La persécution systématique et l’assassinat des activistes des droits de l’homme ainsi que des opposants politiques, tant au Rwanda qu’à l’extérieur du pays,
- L’impunité des dirigeants politiques et de l’armée,
- L’instrumentalisation de la justice inféodée au pouvoir,
- L’absence d’un espace politique propice au débat démocratique et à la libre participation des acteurs politiques à la gouvernance de leur pays. Cette situation constitue une atteinte grave à l’objectif de paix, de sécurité et de développement du pays.
Considérant que l’union fait la force, et afin de lutter plus efficacement pour la défense des droits humains et promouvoir l’État de droit et la démocratie au Rwanda, l’assemblée a chargé les organisations ci-haut citées de finaliser rapidement les actions suivantes :
1. La mise en place d'une structure de coordination favorisant une dynamique de synergie dans la réalisation de leurs objectifs et programmes communs.
2. La création d’un Observatoire des droits de l’homme, ayant pour mission de suivre (monitoring), au jour le jour, la situation des droits de l’homme au Rwanda, et présenter des rapports réguliers aux fins d'informer et/ou d'alerter l'opinion nationale et internationale.
Les organisations concernées ont accueilli favorablement ces recommandations et se sont engagées à tout mettre en œuvre pour leur concrétisation.
Fait à Paris le  29 novembre 2014
Pour le RIPRODHOR, M. Rutihunza Théobald, président
Pour le CLIIR,  M. Matata Joseph, Coordinateur
Pour IBUKABOSE-RENGERABOSE, M. Ndagijimana Jean-Marie, Coordinateur
RWANDA : VERS LA MISE EN PLACE D'UNE COORDINATION DES ORGANISATIONS DE DÉFENSE DES DROITS DE L'HOMME

Monday, December 8, 2014

UKO FPR YISHE ABAHOZE ARI INGABO ZU RWANDA KUBWA HABYARIMANA:Assassinat des ex-FAR “intégrés” dans l’APR

PAR Joseph MATATA, Coordinateur du CLIIR

MATATA JOSEPH
Depuis la prise de pouvoir au Rwanda en 1994, les politiques du Front Patriotique Rwandais (FPR) et les chefs militaires de son Armée Patriotique Rwandaise (APR) se sont progressivement débarrassés des militaires des ex-Forces Armées Rwandaises (FAR) rapatriés de force soit du Zaïre, soit de la Tanzanie.

Ils sont tombés dans le piège et les mensonges du FPR qui les a trompés sur une prétendue intégration dans la nouvelle armée victorieuse qui n’a jamais été concrétisée. Plusieurs de ces militaires qui avaient rejoint les rangs de l’APR en 1994 ET EN 1995 ont été assassinés dans les pires tortures. Même le Major Augustin CYIZA qui avait initié cette intégration a fini par disparaître le 23/04/2003 sans laisser de traces.

Deux cérémonies d’intégration d’anciens militaires ex-FAR ont eu lieu en 1995

 Le 25 Janvier 1995 à GAKO (dans le Bugesera au sud-est du pays) il y eut une grande parade militaire et des cérémonies “très médiatisées” pour célébrer ce qu’on a appelé l’intégration des ex-FAR dans l’Armée Patriotique Rwandaise (APR). Des discours furent prononcés et tous rentrèrent plus ou moins “satisfaits mais préoccupés” de savoir si les discours seront traduits dans les faits et les comportements.

Les Colonels Déogratias NDIBWAMI et Marcel GATSINZI ont été “nommés” respectivement : Chef d’Etat-Major de la Gendarmerie et Chef d’Etat-Major Adjoint de l’APR. Quelques autres anciens officiers ex-FAR ont été “éparpillés” dans des bureaux et à des “postes” purement “honorifiques” où toutes responsabilités et prérogatives leur sont refusées.

Le 9 Septembre 1995 à BUTARE (dans le sud-centre du pays): 1.300 militaires des ex-FAR dont cinq (5) officiers supérieurs, treize (13) officiers et un (1) spécialiste de la marine ont été “intégrés” dans l’APR. Selon le journal de l’APR “Ingabo n°4, de septembre 1995, page 23”, les différentes personnalités qui ont pris la parole, ce jour-là, ont félicité les militaires qui se sont désolidarisés des génocidaires. Le Colonel Balthazar NDENGEYINKA “a été nommé” chef militaire du Secteur militaire de Gitarama-Kibuye. Le Lieutenant-Colonel Laurent MUNYAKAZI a été “ nommé” chef du Bataillon 35 de l’APR.

ROMEO DALLAIRE LE TRAITRE
D’autres hauts officiers hutus ont été “casés” dans des postes où ils se demandaient “ce qui se passait et ce qu’ils étaient venus faire” dans cette armée! Une armée qui ne semblait pas être “une armée nationale” mais une armée “au service des cliques extrémistes tutsi”. En effet “ces cliques” se définissaient comme suit: une clique des “ougandais” (anciens exilés venus de l’Uganda), une clique des “Burundais” (venus de Bujumbura-Burundi) et une petite et trop faible clique de “rescapés tutsi” qui était souvent manipulée, utilisée et exploitée pour des intérêts socio-politiques et socio-économiques du “pouvoir occulte” des chefs militaires et politiques du FPR. La clique des “laissés pour compte” composés d’exilés tutsi venus de l’ex-Zaïre/RDC, “les banyamulenge”, et la plus défavorisée s’était “taillée” une part de lion dans la Magistrature rwandaise largement “purifiée de ses anciens magistrats hutus”.

Selon l’ancien « kadogo » Jean qui témoigne dans le livre « Par delà le Génocide » de Grégoire Duruz à la p.197 : « Beaucoup ne sont pas  du côté de Kagame. Combien d’officiers se sont exilés à l’étranger à ce jour alors qu’ils partageaient des verres avec lui en Ouganda dans les années quatre-vingt ? »

Le 7 Février 1995 (soit 15 jours après les “fameuses cérémonies d’intégration”), plus de 110 militaires FAR furent enlevés du Camp militaire de GAKO (préfecture de Kigali-rural, au Bugesera dans le Sud-Est du Rwanda) et conduits vers une destination inconnue jusqu’au 19 février 1995. Il s’agissait de plus ou moins 30 officiers et sous-officiers et de 80 soldats des ex-FAR dont on ne retrouvait plus les traces malgré les interventions des épouses auprès des autorités militaires et civiles.

Le 19 Février 1995, les épouses des militaires FAR disparus ont décidé d’alerter les Associations locales des Droits de l’homme. Après plusieurs recherches, les militaires disparus furent localisés dans la prison de RILIMA (située à +/- 15 km du camp Gako) vers le 24 février 1995 suite à une descente d’une mission d’enquête du CLADHO (Collectif des Ligues et Associations des Droits de l’Homme au Rwanda) dans le Bugesera. Lorsque la délégation du CLADHO se présenta le 24 février 1995 au Camp militaire de Gako et à la Prison de Rilima, les responsables militaires et pénitentiaires ont évité tout contact avec la dite délégation en prétendant qu’ils sont “en déplacement”. La délégation n’a pas pu non plus rencontrer leurs adjoints “qui ont prétendu être absents” à leur tour. Cette fuite de responsabilité s’expliqua par après lorsqu’il devint clair que plusieurs de ces militaires étaient détenus sans “enquêtes et dossiers judiciaires” jusqu’aujourd’hui.

En Novembre 1995 (soit 10 mois après la 1ère intégration et 2 mois après seulement la 2ème « intégration », ils étaient plus de 600 militaires ex-FAR détenus au Bugesera dans le camp militaire de Gako et à la Prison de Rilima où ils attendaient un hypothétique procès, d’autant plus qu’ils n’avaient subi aucune interrogatoire. Ils avaient été arrêtés sans enquêtes et restaient détenus sans aucun dossier judicaire depuis neuf mois! La plupart de ces 600 ex-FAR emprisonnés étaient des “jeunes officiers” qui ont terminé les études universitaires ou l’Ecole Supérieure militaire (ESM). Certains avaient même été formés dans les grands Ecoles militaires en Occident.

Le 13 Janvier 1997 (soit deux ans après la 1ère “réintégration”), CLIIR a reçu une information fiable faisant état des mauvaises conditions de détention de près de 1000 militaires des ex-FAR “réintégrés” dans la Prison Militaire de KIBUNGO (à l’Est du Rwanda). Cette prison aurait hébergé progressivement environ 3000 (trois mille) soldats de l’Armée Patriotique Rwandaise arrêtés pour plusieurs délits. Tous ces militaires avaient été emprisonnés d’abord à la prison de RILIMA puis transférés à la Prison de KIBUNGO.Les prisonniers militaires de l’APR recevaient leurs salaires et pouvaient se rendre au marché chaque mercredi à l’inverse des ex-FAR qui ne percevaient rien.

Des informations dignes de foi faisaient état des mauvais traitements inhumains et dégradants que ces prisonniers militaires de l’APR faisaient subir à leurs collègues des ex-FAR qui ne bénéficiaient pas des mêmes avantages qu’eux. Combien d’anciens soldats ex-FAR qui ont survécu à « l’intégration meurtrière » proposée par le régime Kagame ? 

A notre connaissance, seuls les officiers supérieurs, le général Emmanuel HABYARIMANA, Colonel Balthazar NDENGEYINKA et le Colonel Leonidas RUSATIRA qui avaient été intégrés dans l’APR ont survécu et vivent en exil à l’étranger. Les deux premiers ont trouvé refuges en Suisse en 2003 tandis que le dernier vit actuellement en exil en Belgique. D’autres malheureusement n’ont pas eu cette chance et n’ont pas survécu.

Assassinats des militaires ex-FAR après leur rapatriement forcé du Zaïre et de Tanzanie:

1)  Dans la nuit du 18 au 19 janvier 1997 en commune NYARUTOVU (Ruhengeri), seize (16) personnes ont été assassinées dont le Major BIZABARIMANA Laurent. Un ancien officier des ex-FAR rapatrié du Zaïre en novembre 1996. Il a été assassiné avec sa femme, ses enfants et ses voisins. La famille du Major, ses parents, ses connaissances et ses voisins avaient organisé une petite fête à l’occasion de la libération provisoire du Major qui venait de passer quelques jours en prison. C’est à ce moment là que des “malfaiteurs” les ont massacrés.

2)      En date du 20 janvier 1997, le Caporal MBATUYIMANA Jean de Dieu et une autre personne dont nous n’avons pas pu connaître le nom ont été tués par balles au camp militaire de MUHOZA (Ruhengeri) sous prétexte qu’ils auraient tenté de s’évader. Ils auraient êté arrêtés à la suite de l’assassinat de (trois) 3 coopérants espagnols de Médecins du Monde (MDM) dont MBATUYIMANA Jean de Dieu était gardien de nuit.

Des enquêteurs indépendants nous ont confirmé que Jean de Dieu a été abattu de sang froid par les gendarmes de la Brigade de Ruhengeri parce qu’il pouvait avoir reconnu des soldats de l’APR parmi les “membres du commando” qui a assassiné les espagnols et blessé un américain. Jean de Dieu MBATUYIMANA s’était présenté à la Brigade de gendarmerie pour témoigner car il avait été forcé de transporter les biens pillés par les membres du commando en question.

3)     Le 21 janvier 1997 vers 20h30, le Colonel HAKIZIMANA Stanislas a été assassiné près du Centre de négoce de Gatega à MURAMBA dans le secteur RUCANO, commune Satinsyi, préfecture Gisenyi. Il a été tué au domicile de sa belle famille qui l’avait logé avec sa femme Eugénie Mukandinda et leur fils Eric Ukoyivuze (né en 1978). L’autre fils Gilbert Nshimiyimana a survécu à cette attaque de l’APR. Aujourd’hui, il est réfugié politique en Europe.

Toutes les personnes présentes au nombre de dix (10) qui vivaient dans cette habitation ont été toutes tuées sur le champ. Douze (12) voisins qui ont été témoins de ce massacre et qui auraient pu identifier ces assassins ont été eux aussi tués à cette occasion. Il s’était rapatrié avec sa famille en Novembre 1996. Comme il avait reçu l’ordre de se présenter régulièrement au Camp militaire de Mukamira (Gisenyi) deux fois par semaine, il avait jugé bon de loger chez ses beaux parents au bord de la grande route Gitarama-Mukamira pour honorer ces rendez-vous forcés.

4)  Le 23 janvier 1997, Radio-Rwanda a annoncé la mort dans la prison de GISENYI de deux officiers des Ex-FAR arrêtés après leur rapatriement forcé en novembre 1996. Il s’agit du Lieutenant Colonel NZABANITA Augustin (surnommé “Dictionnaire”) et le Sous Lieutenant NSABIMANA, qui avait été renvoyé de l’armée en 1992. Il paraît qu’ils se seraient suicidés par pendaison dans leur cellule à l’aide de leurs habits

5)  Radio-Rwanda a annoncé également le 23 janvier 1997, la mort du Major UWIMANA François-Xavier, ses six (6) enfants et son voisin. En tout  huit personnes furent tuées. Le Major UWIMANA et sa femme se sont également rapatriés en novembre 1996. Il habitait en commune NYAMYUMBA (préfecture Gisenyi). Les circonstances de cet incident n’ont pas été annoncées par Radio-Rwanda.

6)      Le 29 janvier 1997, le corps du Major Lambert RUGAMBAGE, un officier ex-FAR qui était détenu à la prison militaire de Kibungo fut retrouvé dans la morgue de l’Hôpital militaire de Kanombe (Kigali). Il portait des traces de traumatismes à différents endroits ainsi que de la boue sur les vêtements et dans les cheveux. Ces indices trouvés sur le cadavre suggéraient que la victime serait morte à la suite des coups reçus. Selon des témoignages fiables, en date du 22/01/1997, des militaires de l’APR l’avaient sorti de la prison sous prétexte d’aller lui offrir à boire. Il faut savoir que depuis le 16/01/1997, les ex-FAR prisonniers ne pouvaient plus recevoir la visite des membres de leurs familles.

7)      Le 13 mai 1997, le Major BAHEMBERA Pierre Célestin a été tué parmi les prisonniers détenus dans le cachot communal de la commune CYABINGO. Depuis l’affectation du Colonel KAYUMBA Nyamwasa au poste de Commandant des opérations militaires dans le nord-ouest du Rwanda au début du mois de mai 1997, les attaques contre les bureaux et cachots communaux ainsi que les massacres de civils non armés se sont intensifiés. Le Major Pierre Célestin BAHEMBERA a disparu dans ce tourbillon d’une « guerre civile » annoncée par les extrémistes tutsi après le rapatriement forcé des réfugiés hutu de l’ex-Zaïre et de la Tanzanie.

8)   Le 23 avril 2003, Le lieutenant Colonel CYIZA Augustin fut enlevé à Kigali et porté disparu à ce jour.

9) Le Général de Brigade Laurent MUNYAKAZI a été arrêté lundi le 5 septembre 2005 suite à une prétendue « décision du tribunal GACACA de la cellule UBUMWE du secteur RUGENGE dans le district de Nyarugenge dans la Ville de Kigali ». Selon sa stratégie habituelle utilisée pour se débarrasser de ses collaborateurs devenus encombrants ou inutilisables, le président rwandais, le Général Paul KAGAME l’a congédié le Général major Laurent MUNYAKAZI avant de le livrer aux « syndicats de délateurs » qui se déchaînent avec une forte capacité de diffamation et de calomnie devant les tribunaux GACACA. Le Général Munyakazi fut condamné à perpétuité avant de mourir en prison.



ADEPR RWANDA: UMUHANUZI RUSESABAHIZO JEAN PAUL YAHUYE NISANGANYA MURUSENGERO RWA ADEPR CYAHAFI YANO I KIGALI KUBERA GUHANURA IBIKOMEYE

By MUKAKIZIMA ANGELIQUE

Mu gihe hirya no hino mu matorero atandukanye mu gihugu bategura amasengesho mu buryo butandukanye bagamije gusoza umwaka bari mu mavuta y’Imana, akaduruvayu gakomeje kurangwa mwitorero ryaba ADEPR. Ibi kandi byaranzwe nibyabaye Ku tariki ya 4 Ukuboza , ku mudugudu wa Cyahafi paroisse ya ADEPR ariryoi shyirahamwe zinsengero zabapentekoti mu Rwanda, Nyarugenge aho kurwanira ubutegetsi bwabiyita abashumba b'Imana byabaye agahoma munwa nkuko tubigezwaho n'Umunyamakuru wacu wari uhibereye ibi byose biba. 

Kandi tubibutseko aka kavuyo kose dukomeza kubona mururu rusengero nukubera akaboko ka FPR Inkotanyi ikomeje gukoresha imigambi yayo mibi yogucamo amacakubiri abakristu b'imana. Noneho ntibikiri uguteranya abahutu nabatutsi nkuko byari bimeze mumyaka myinshi ishize ahubwo ubu noneho FPR ishishikajwe no guhonyora abatutsi ubwabo ikurikije aho bakomoka. urugero nuko ubu abagande bashaka kwikubira imyanya yose yo mwitorero bakigizayo abatutsi bakomoka mu Burundi nomuli Congo babanyamulenge. Naho abatutsi babacikacumu bo ntajambo bakigira uretse Ibuka. 

Dore uko bombori bombori yatangiye muri ADEPR. Hari ku gica munsi cyo kuwa kane ubwo umwe mu banyamasengesho wariwatumiwe w’umuvugabutumwa akaba n’umuhanuzi bwana Rusesabahizi J. Paul yari avuga ijambo ry’imana. Nuko Umwuka w’ubuhanuzi uramanuka, atangira guhanura ndetse bidatandukanye cyane n’abamubanjirije mu minsi y’abanje aribo Justin Hakizimana na Pasteur Ntambabazi nk’uko abakirisitu babivuga.
Muruyu mudugudu wa Cyahafi wariwateguye amasengesho y’iminsi 5 kuva tariki ya 1 ukukwezi kandi yagombaga gusozwa kuya 5 Ukuboza. Nibwo ku munsi wa 4 ubwo Rusesabahizi J.P yatangiraga guhanura abakirisitu bakurikiye ubwo buhanuzi bukomeye cyane kandi bukaba bwerekeranye niki gihugu cyu Rwanda nabayobozi bacyo ndetse nahazaza habo. Nibwo Pasteur Etienne yahagurutse amwaka micro atangira kuvuguruza ibyubuhanuzi maze Umuhanuzi Rusesabahizi araceceka. Ibi byababaje cyane abakirisitu bari bitabiriye aya materaniro kubera imyifatire ya Etienne ndetse banarumiwe kuburyo amateraniro yasojwe igitaraganya
Umunyamakuru wacu wari witabiriye icyo giterane nawe yabajije Rusesabahizi uko byamugendeke yagize ati “ntangiye guhanura ibijyanye n’ubukonje buzarangwa n’imbeho, ndetse n’imvura ikaze igiye kugwa bitewe n’ubuyobozi bw’itorero;  nokwivanga kubutegetsi mubuzima bw'abakirisitu ndetse nuko bazajya bajya gushaka ahari ububyutse handi ibi byababaje Pasteri Etienne." Yakomeje avugako akimara kwakwa ijambo nta kindi yakoze yaciye bugufi arihangana nk’umukozi w’Imana, maze ngo yaje kongera guhamagarwa k’umunsi wakurikiyeho ngo asubukure inyigisho ze.
Twagerageje kuvugana na Emmanuel umuyobozi w’icyumba cyamasengesho cya cyahafi giterana kuwa 4  , abajijwe ibyabaye yahakanye yivuye inyuma ko ntabyo azi kandi anavuga ko atigeze abyumva n’ubwo ari umuyobozi w’icyo cyumba. ibi bikaba ubwabyo ari ibimenyetso byuko ili torero ryitwaye muribi bihe aho nabayobozi ubwabo baba indyadya ntibemere ko hari ibibazo bili mwitorero ryabo ahubwo bo bakiyumanganya nkinzoka zubumara. 
Etienne
Pastor Mutangana Etienne umu Pastor mu Cyahafi wahagaritse umuhanuzi igihe yahanuraga amuziza ko alimo guhanura kubibazo byugarije itorero nigihugu cyu Rwanda. Ibi byerekanako iri torero lilimo kugwa klubera nubufatanye risigaye rifitanye na FPR bilibuza gufata abakristo bose kimwe.

Pasteur Mutangana Etienne ngo ntabwo aribwo bwa mbere yatse ijambo umuvugabutumwa kuko ngo n’ubundi yigeze kwaka umuvugabumwa Sugira Steven micro na Evangeliste Jaques i Nyarugenge hakaba hibazwa icyo agenderaho dore ko amaze kubigira akamenyero kuku gusebya abavugabutumwa bagenzi be dore ko bitagaragara neza imbere y’iteraniro kuko abantu bahita bataha abandi ntibazagaruke.
Ku murongo wa telephone twashatse kumenya icyo Pasteur Mutangana Etienne umushumba wa Cyahafi abivugaho yanga kwitaba, yohererezwa n’ubutumwa bugufi ntihagira icyo asubiza.
Tom rwagasana
Rev. Pst. Tom Rwagasana umuvugizi wungirije ushinjwe ubuzima bw’Itorero
Twagerageje gushaka no kumva icyo Rev. Pst. Tom Rwagasana mu ihagarikwa ry’umuhanuzi no guseberezwa imbere y’amateraniro, nawe yanga kwitaba kandi ariwe umuvugizi wungirije ushinjwe ubuzima bw’itorero ADEPR. Tubibutse ko aba bayobozi ari bamwe FPR imaze iminsi ihatira mwitorero bashinzwe kuneka abandi bakristo no kudurudumbya abakozi b' Imana bashobora kuba batemeranya nimikorere ya FPR ndetse bakaba banahangayikishijwe aho u Rwanda rugana muribi bihe abahutu bakomejwe gukeneshwa biteye ubwoba ndetse no guhatirwa gutanga imisanzu muri FPR. Ikindi nuko abahutu besnhi bali mubuyobozi bwiri torero bamaze kwirukanwa bagahambirizwa utwabo ubu bakaba bibera mucyaro abandi bakaba barapfuye kuburyo bwamayoberanya. Ibi akaba aribyo umuhanuzi yahanuraga kwitorero nubukonje buririmo maze akabizizwa nabatutsi babahezanguni bayobowe ninda hano mwitorero. 

Saturday, December 6, 2014

AMAZINA YUTURERE TWU RWANDA MBERE YUKO RUFATWA NABAGANDA NABANYAMURENGE

U Rwanda rwacu nigihugu cyiza cyane kandi gufite ibyiza byinshi. Ariko ibyo byose byaje guhinduka ubwo abatutsi babaganda nabanyamurenge bafashijwe na Amerika baje kwica abanyarwanda baba abahutu nabatutsi maze bagashiraho ingoma ya Kanjogera akaba anariyo yahinduye u Rwanda. Yarutesheje agaciro kose abanyarwanda bari barigejejeho bamaze kwibohoza ingoma ya Cyami maze bishiriraho uburyo igihugu cyabo kigomba gutegekwa. Maze FPR iraza iduhindamo ubudehe. Yica abanyarwanda ihindura ikinyarwanda, yica igifransa, irangije yica uturere. Kubakiri batoya mushaka kumenya aho ababyeyi banyu bavukiye nuko aho mutuye hitwa dore amazina hano hepfo.


BUTARE
Gishamvu
Huye
Kibayi
Kigembe
Maraba
Mbazi
Muganza
Mugusa
Muyaga
Muyira
Nyabisindu (Nyanza)
Rusatira
Ndora
Ngoma
Ntyazo
Nyakizu
Nyaruhengeri
Ruhashya
Runyinya
Shyanda
BYUMBA:
Buyoga
Bwisige
Cyumba
Cyungo
Giti
Gituza
Kibali
Kinyami
Kivuye
Kiyombe
Mukarange
Muhura
Ngarama
Rutare
Tumba
CYANGUGU:
Bugarama
Busozo
Cyimbogo
Gafunzo
Gatare
Gishoma
Gisuma
Kagano
Kamembe
Karengera
Kirambo
Nyakabuye
GIKONGORO:
Karama
Karambo
Kinyamakara
Kivu
Mubuga
Mudasomwa
Muko
Musange
Musebeya
Nshili
Nyamagabe
Rukondo
Rwamiko
GISENYI:
Gaseke
Giciye
Kanama
Karago
Kayove
Kibilira
Mutura
Nyamyumba
Ramba
Rubavu
Rwerere
Satinskyi
GITARAMA:
Bulinga
Kayenzi
Kigoma
Masango
Mukingi
Mugina
Murama
Musambira
Mushubati
Ntongwe
Nyabikenke
Nyakabanda
Nyamabuye
Runda
Rutobwe
Taba
Tambwe
KIBUNGO:
Birenga
Kabarondo
Kayonza
Kigarama
Mugesera
Muhazi
Nyarubuye
Rukira
Rusumo
Rutonde
Sake
KIBUYE:
Bwakira
Gishyita
Gisovu
Gitesi
Kivumu
Mabanza
Mwendo
Rutsiro
Rwamatamu
KIGALI
Kigali ville (PVK):
Kacyiru
Kicukiro
Nyarugenge
KIGALI RURAL:
Bicumbi
Butamwa
Gashora
Gikomero
Gikoro
Kanombe
Kanzenze
Mbogo
Mugambazi
Musasa
Ngenda
Rubungo
Rushashi
Rutongo
Shyorongi
Tare
RUHENGERI:
Butaro
Cyabingo
Cyeru
Gatonde
Kidaho
Kigombe
Kinigi
Mukingo
Ndusu
Nkuli
Nkumba
Nyakinama
Nyamugali
Nyamutera
Nyarutovu
Ruhondo
UMUTARA:
Bugaragara
Gabiro
Kagitumba
Kahi
Karangazi
Murambi
Muvumba
Nyagatare
Rukara

Rwisirabo